jag saknar mina närmaste vänner! dom som back in the days har varit min vardag har nu flyttat, vilket kan vara så sjukt frustrerande ibland. det är så många gången man känner att "fan vad jag hade behövt umgås med henne" och den tanken bara är att sudda ut och glömma. jag hatar det där med vuxenliv för vad fan är det? jag kommer inte att uppskatta det ett dugg förrän det går på rutin igen, och min vardag inte står stilla. jag saknar mina finaste ida medin, isabel nyström, josefine kvist och rebecka borgström