jag blir inte ledsen av att höra att någon pratat illa om mig bakom min rygg. vill dom så får dom? vad kan jag göra?
jag blir inte heller ledsen i konflikter, för löser dom sig inte är det ingen peron att hänga i julgranen ändå. man måste kunna få säga vad man tycker och känner?

sånt som gör mig ledsen är nog snarare när jag känner att vardagen står stilla. då börjar jag fundera på varför det är så och jämför mitt liv med alla andras. som om alla andras skulle vara så otroligt mycket roligare än mitt, vilket absolut inte stämmer. jag älskar spontanitet och impulsivitet, det är viktigt. och när det blivit för lite utav det känner jag mig tråkig och då blir jag ledsen. sjukt men sant.