Det här är helt sjukt! Jag har inte skrivit här i bloggen på över ett år, kanske till och med två? Jag har helt ärligt bara glömt bort den. Eller iallafall nästan.. Men nu är jag hur som helst tillbaka, igen. Ska jag vara helt ärlig så kom jag på att jag ville skriva i bloggen för några veckor sedan men kunde verkligen inte komma på vad jag hade för lösenord, inte heller vilken mailadress jag använt vid inloggningen. Men nu, som ni ser, så är det problemet historia. Fantastiskt!

Hur som helst så är det ju en heeeeel del som har hänt i mitt liv sedan jag skrev här sist. Det är helt omöjligt att återberätta, men jag tänkte att jag ska göra en liten sammanfattning för er!

Jag flyttade ner till Stockholm i februari 2010, hittade jobb efter två dagar och lägenhet efter ca. 2 månader. Så från februari till och med slutet på december levde jag i Stockholm. Hade min egna lägenhet och ett fast jobb med bra lön. Idag är det rätt suddigt när jag tänker tillbaka på varför jag valde att sluta men kortfattat var det för att jag var så ung, tyckte jag. För ung för att stadga mig. Jag ville resa.

Hur som helst så kom jag hem till mamma i Östersund. Jag hade kommit på att jag ville bo i Östersund för att ha familjen nära. Jag skulle hitta jobb, en egen lägenhet osv. Men i och med den hala vintern i Sverige så bröt jag foten två dagar efter att jag kommit hem och fick därför gå med gips i 6 veckor. Vilket resulterade i att allt jag kunde göra var att bara vara hemma. Suck.. Jag klättrade på väggarna och tankevärkstan snurrade harder then ever. Då hittade jag jobbet som servitris på Cypern. Självklart sökte jag det, men jag trodde ju då att min chans var lika med noll. Jag insåg inte att det kunde bli som det faktiskt blev, att jag två dagar senare hade jag en arbetsintervju via Skype och dagen efter det sa dom att jobbet var mitt. Jag skulle ner om en vecka. Allting gick så fort och idag, när jag är hemma igen, vill jag bara tillbaka. Tillbaka till där det senaste kapitlet av min livshistoria började. Jag gick på kurs i två veckor innan jag började jobba. Mina kollegor var så snälla och hjälpsamma mot mig. Alla slogs nästan om att få lära mig allt de kunde. Jag trivdes så himla bra och första dagen mötte jag en kille, som jag då absolut inte hade någon aning om skulle komma att bli min kärlek och faktiskt flytta med mig till Sverige.